belle

Det krävs ett inlägg om gårkvällen:

Stackarna, utbytesstudenterna alltså, bor i byggnader som liknar ett tillhåll för 

asylsökande eller iallafall lumparpolare. 6 stora trevåningsbyggnader i en prydlig 

rektangel med en gräsmatta i mitten. Iallafall tre av dem bebos av utbytesstudenter.

Man får ett rum, där det finns en säng. Du delar toalett och kök. Innebär att du måste 

ha eget toalettpapper och egen köksutrustning. Köket var tillhållet, the place to be. 

Ingrott med stekos och flottfäckar, med två elektriska stekplattor och fyra diskhoar.

Jag måste säga att jag bor i paradiset jämfört med dem...

De här festerna är en ganska trevlig tillställning. Jag visades runt av Jana, min tjeck ni vet.

"Här är spanjorerna, där är brasilianarna, där bor colombianer, där står irländarna" osv osv.

Kul att delas in efter nationalitet. Jag hittade svenskarna, konstigt..

I princip alla hade med sig en flaska. Det ställdes på ett bord och sedan var det fritt fram.

"Chin chin" så att säga. För den sakens skull var det ingen fyllefest à la första ring på gymnasiet.

För ni vet, det här är ordnade universitetesstudenter. De dricker franskt rödvin eller cidre eller mousserande,

kedjeröker cigarretter från hemlandet för där är det billigt och där får man röka överallt, stapplar fram

med ostadiga ben på franska eller engelska vägen. Irländarna är the lucky bastards här.

Jag blev tagen för londonbo, jag tar det som en komplimang.

En snubbe körde dj race på sin laptop. Lite som Calle på krokslättsfesterna ni vet med dj program på

datorn? Det var schysst. Irländarna klädde sig i höga klackar och paljetter. Vi skrattade mest åt det, jag och Agi.

Agi, söt tjej från Ungern som studerar filosofi och design. Klick och vänskapsband sega som måttband

direkt! 

Kan ni se det framför er? Svettigt kök som luktar studentmat, rummet fullt av människor med olika färg,

form och dialekt. Svettigt, trångt, vinfläckigt. Musiken dunkar sådär så att man iallafall tänker litegrann på

att det är kanske litegrann för högt. Några killar med ring i örat, trench coat och blåa ögon hänger ut genom 

fönstret och kedjeröker. De lite mer sympatiska rökarna tar två trappor ner. Där står vi, Tyskland, Irland, Spanien, 

Brasilien, Ungern, Sverige och vi skrattar lite åt det nya landet som träder in i köket med rosa mjukisbyxor och kanintofflor.

Har ingen aning om vilket land som klär sig så faktiskt..

Summa summarum, mycket trevligt, nya bekantskaper och ytterligare ett par utländska telefonnummer

på mobilen. Jag tror att detta är början på mitt sociala liv utanför familjen Venots villa. Känns bra.

Även om Nils, 5 månader, är schysst att traggla franska verb med känner jag att jag inte riktigt får ut så mycket

av våra mer intellektuella samtal och diskussioner. Han vet exempelvis inte lika mkt om Femme Fatale, tjugotalet,

franska män och rött läppstift som Agi. Tack för det intellektet!