belle

ända till midnatt. Elden ger ju förstås värme. Kanske något annat med. 

Vi har barbeque längs med Moselle. Vackert såklart. 

Jag finner ett gäng med äkta fransoser - sådana ser man inte alltför ofta.

Jag tar förstås chansen och minglar så gott det går. För snart åker de flesta

utbytesstudenterna hem, inte alla men i princip. Så ett gäng franska vänner

hade ju varit fint att ha tänker jag. 

Hör en bra låt. "THE DOORS!" I precis samma ögonblick som en fransk

garçon gör likadant. Vi tittar på varandra och ler - så inleds konversationen.

Efter ett tag händer något roligt. Han säger:

- "Mais attend, tu es suèdoise et tu travailles qui une jeune fille au pair

ici, à Ban St Martin, n'est-ce pas?"

- Hur tusan vet du det?

- "Ma mère m'a dit..."

Vem tusan är hans morsa var min första tanke? Visade sig senare att det är ju 

en madame på barnen skola, som jag till och med har pratat med. Vad fint det

är när man blir så välkomnad i ett nytt land. Att människor tar sig friheten att ordna

ödet för en och verkligen bryr sig om den språkliga utvecklingen..